När energipriserna stiger och energikraven från myndigheterna stramas åt är ett behov av att bygga energisnåla hus mer ett krav än en önskan. För ett sådant hus kommer produktionspriserna att stiga på grund av den ökade materialkostnaden. Det finns en tumregel som säger att ett lågenergihus kostar cirka 10 % mer att producera än ett konventionellt hus men att det istället är billigare att driva. I detta arbete kommer produktionskostnad och driftkostnad för ett enfamiljshus att jämföras baserat på olika typer av stomkonstruktion och isoleringsgrad. De stomkonstruktioner som kommer att jämföras är träregelstomme, Platsgjuten betong och extraisolerad Platsgjuten betong.

I 4D CAD kombineras 3D CAD modeller med planeringsdata. Därmed är det möjligt att spela upp produktionsskedet sekventiellt, och produktionen kan simuleras i förväg. Genom simulering av olika produktionsstrategier kan produktionsplaneringen optimeras. I ett fåtal projekt har användningen av 4D CAD för byggprocess av platsgjutna betongstommar studerats. För att göra ytterligare studier av 4D CAD relaterad till Platsgjuten betong har detta examensarbete inriktats på att studera hur ytor innanför fasaden kan utnyttjas för att visa arbetsflödet under produktionen av byggnadsprojekt med Platsgjuten betong samt att utarbeta arbetsmanualer för framtagande av 4D CAD modeller.

En brandstation ställer specifika krav på funktionalitet och flöden - som i det här examensarbetet har fått generera rumsligheter och arkitektoniska händelser. Brandbilarna står uppradade i ett stort och rymligt garage. Ljuset flödar in genom portarna och det stora glastaket. Om hundrafemtio år kanske det inryms en konsthall här istället - så som i Magasin 3 en bit bort..

SKB har funnits i världen från sent 80-tal men till Sverige kom den först på mitten av 90-talet. Idag utförs endast 10-15% av alla gjutningar med SKB vilket jag tycker är konstigt med tanke på alla fördelar som finns med denna betong. Detta examensarbete tar upp fördelar och nackdelar med självkompakterande betong kontra traditionell betong..

SammanfattningDetta arbete baseras på nybyggnationen och ombyggnationen av skolan i Hagfors som NCC gör för Hagfors kommun. Uppgiften är att göra en jämförelse av olika stomalternativ; Platsgjuten betong, prefabricerad betong och stålstomme på nybyggnationen med hänsyn till tid, ekonomi och miljöpåverkan. Den nybyggda delen kommer att bli ca 7000 m2 fördelat på tre plan och stommen utgörs i dagsläget till största del av prefabricerad betong.De frågeställningarna som behandlas i arbetet är? Vilket material är mest fördelaktigt utifrån ett tidsperspektiv?? Vilket material/stomlösning är ur ett ekonomiskt perspektiv att föredra?? Hur påverkas miljön av de olika stomsystemen?Målet med examensarbetet är att välja den mest lämpliga stomlösningen för nybyggnationen av Visa Bildningscentrum i Hagfors på uppdrag av NCC, ur ett ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv. De alternativ som ska undersökas och jämföras är stålstomme, prefabricerad betongstomme och platsgjuten stomme.Syftet med arbetet är att kunna få en inblick i hur olika stomsystem utformas, vilka byggmetoder som används, samt göra en jämförelse av stomsystemen som kan generera en relevant slutsats.

Betonggjutning är ett tungt moment inom byggproduktion och entreprenörer har länge använt betong med flyttillsats för att få en mer lättarbetad betong. Ändå har det krävts långa arbetspass och många tungarbetade moment. Efter lasernivellering, vibrering, slodning och glättning har man kunnat uppnå en yta som nästan är helt jämn. Dock ej så jämn att avjämningsmassa kunnat elimineras för att inte få sviktande parkett eller buktande plastmattor.Självkompakterande betong (SKB), eller vibreringsfri betong som man först kallade den, forskades fram på 80-talet i Japan och dök upp i Sverige i slutet på 90-talet. Det är en betong som innehåller en flyttillsats och en så kallad filler vars gemensamma egenskaper ger en betong som har bibehållen homogenitet samtidigt som den fyller ut formen och omsluter armering endast genom gravitationskraften.

Kolbäcksleden i Umeå har breddats med två körfält till 2+2 väg med sex cirkulationsplatser, en planskild trafikplats, fem nya samt sju breddade gång- och cykelportar (GC-portar). Projektet upphandlades som en utförandeentreprenad med Trafikverket som beställare. Vägen var färdigprojekterad men broarna projekterades av Peab med Ramböll som konstruktör. Detta examensarbete kommer att se över hur man i ett tidigt skede kan upptäcka tekniska risker vid breddning av plattrambroar. Två broar har valts att studeras och jämföras. En utan vattenläckage och en med vattenläckage i fogar. Att bredda en bro kan spara tid och material jämfört med att riva och bygga en ny.

Projektet är en ombyggnation. En förvaringslada från 70-talet konverterad till ett kreativitetshus, nu vidare omarbetat till en lokal för endast Cirkus Cirkör, deras huvudkontor.Följande byggkomponenter återanvänds:Bärande stomme: betong.Tak: betong.Stabiliserande element: lättbetong.Insidan blåses ut och förnyas till ett stort rum, uppdelat efter behov och funktion.Rörliga väggar: glas.Rörliga väggar: tygFasta ickebärande innerväggar: trä.Bjälklag: trä..

Användandet av betong som ersättare för stål vid produktionen av vindkraftverkstorn har ökat den senaste tiden. Betongtorn är betydligt billigare än ståltorn men problem som sprickbildningar, frostsprängningar och följaktligen armeringskorrosion har uppstått bl a på grund av vibrationer från rotorn. I fundamentet i vindkraftverk kan ovan nämnda problem också uppstå och det uppfyller således inte alltid funktionskraven. Det här examensarbetet undersöker möjligheten att eliminera dessa problem genom att använda en sorts högpresterande betong kallad UHPC 2.2 med syntetfiberarmeringen, STRUX. Jämförelser mellan tidigare empiri om högpresterande betong och laborativa tester på UHPC 2.2 visar att den senare är beständigare och ger möjligheter till en större sprickfrihet.

Upptäckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremål. I detta examensarbete fick jag tillfälle att undersöka detta närmare.Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill säga tre bord av betong. Den första som presenteras från kategorin är Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederländaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

Självkompakterande betong (SKB) eller som den också kallas vibreringsfri betong upptäcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning väldigt kämpigt och tillgången på erfarna betongarbetare började bli låg. I Sverige använde man självkompakterande betong året 1993 som tekniken hämtades hem av CBI Betonginstitutet.Användning av självkompakterande betong leder till många fördelar som skiljer sig från den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador på arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bättre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing.Sedan 1997 har Sverige ökat användning av SKB i platsgjutning medan andra länder som Danmark har gått fram till ca 30 % av sin platsgjutning.

Detta är ett 10 poängs arbete på C-nivå inom ämnet teknologi. Arbetet är skrivet inom institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Syftet med arbetet är att undersöka vilka skador som kan uppkomma på betongdammar när vatten och betong står i kontakt med varandra. Målet med arbetet är att uppmärksamma betong som material vid anläggning av trädgårdsdammar. Arbetet inleds med en litteraturstudie där betong som material beskrivs, dess uppbyggnad och sammansättning av vatten, cement, ballast och tillsatsmedel. Därefter beskrivs de för betong vanligaste skadorna vilka är frostskador, armeringskorrosion (rostsprängning), kemiska angrepp och sulfat angrepp. Därefter genomförs tre intervjuer med personer som projekterar och sköter betongdammar i offentlig miljö för att undersöka deras erfarenhet av betongdammar.

Byggsektorn är den största bidragande faktorn till växthusgas (Khasreen et al. 2009). Betong är det material som bidrar till mest utsläpp av koldioxid (CO2). Idag tillverkar Abetong ca 350 000 sliprar varje år som generar ca 21 000 ton koldioxid under tillverkningen.Vid tillverkning av betong är det produktion av cement som bidrar till stora utsläpp av koldioxid (Frid et al. 2013).

Konventionell betong måste vibreras för att den skall fylla ut formen och omsluta armeringen, men även för att en homogen betong utan stora luftinneslutningar skall erhållas. Vibreringsmomentet är ett mycket tungt arbetsmoment som sliter hårt på främst rygg, axlar och nacke. Vibreringen ger även upphov till s k vita fingrar vilket orsakas av en försämrad blodcirkulation till följd av att vibrationer från vibratorstavarna fortplantar sig upp i händerna. På mitten av 80-talet började en vibreringsfri betong att utvecklas i Japan och till Sverige kom den för några år sedan. Den vibreringsfria betongen skall, utan vibrering, fylla ut formen och omsluta armeringen.

Betong är vårt vanligaste byggmaterial men cement står globalt sett för 5 % av CO2-emissionerna. Med detta som bakgrund så har CBI Betonginstitutet anordnat en tävling, där målet är att nå den högsta tryckhållfasthet i en resurssnål betong, med enbart 200 kg cement per m3. Syftet med denna rapport är att utvärdera tävlingen, vilket har utförts genom en omfattande litteraturstudie. En första analys av de olika betongrecepten medförde att olika grupperingar kunde urskiljas. Ur dessa fanns det tre stycken vars resultat var väldigt bra. ? Concrete Innovation Centre, som med ett lågt vct, stora mängder granulerad masugnsslagg (81 %) och lite silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 80 MPa vid 28 dygn och 95 MPa vid 56 dygn. ? CBI Stockholm, som genom användandet av ulltrafint filler och silikastoft (4,8 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 84 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. ? Thomas Concrete Group som genom att ersätta cementet med en medelmåttig mängd granulerad masugnsslagg (54 %), liten mängd flygaska (9 %), kalkfiller och silikastoft (5 %), uppnådde en tryckhållfasthet på 94 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. Det finns således tre recept som vidare studier kan vara rättfärdigade på, de tre ovan nämnda. Det bör tilläggas att en imponerande tryckhållfasthet på nästan 100 MPa, kan uppnås i en betong med enbart 200 kg cement per m3. .